Jag har ägnat fem minuter åt att försöka hitta blogg-appen på pekplattan. Kan det betyda att det var ett tag sedan? ”Den är blå” var det jag hade att gå på, så nu har jag skärskådat varje app som är någon nyans av blå tills jag hittade en som funkar att blogga i. Visserligen är Wilma-appen (skolans e-kommunikation) blå och hyfsat skrivvänlig, men jag vet inte hur blogginlägg på Wilma skulle tas emot, så jag provar här nu i stället.

Givetvis har jag redan glömt vad det var jag skulle skriva, men vi kan låtsas att det var det här: App-ikonernas färger. Finns det något system? Vad representerar en viss färg? År 2015 skrev Canadian Business lite kort om appfärger och mer än så orkar jag inte fördjupa mig. Vi kan väl konstatera att jag är en slarvig tittare och läsare på skärm och går in på fel app dagligen, bara för att färgen är ungefär densamma som på den app jag egentligen hade siktet inställt på.

Jodå, sommaren har förflutit enligt planerna, tackar som frågar! Sommaren är inte slut än, för jag åt just en halvliter glass för att fira mina fina blodvärden som har tagits inför en hälsoundersökning. Värdena har jag tillsvidare tagit mig friheten att tolka själv i egenskap av expertgooglare.

För fyra-fem år sedan hade jag som mål att avgöra vilken burkglass som var absolut godast. För två somrar sedan försökte jag skapa den godaste hemlagade glassen. I år är jag inne och slickar på alternativ-glassarna. Med alternativglass menar jag alltså köpglass som är sockerreducerad, extra proteinrik eller vegansk.

Min rapport så här långt är att det finns flera alternativ som är helt ok, även om jag hittills bara hittat en sort som jag på riktigt kan känna mig sugen på sådär helt apropå (svenskt företag, vegansk, rosa burk). Mina testköp har dock begränsats av att jag inte kan förmå mig att köpa vissa av alternativglassarna på grund av för många konstigheter i innehållsförteckningen. Samma sak är det för övrigt med en hel del vanlig glass.

På tal om vegansk så har jag börjat intressera mig för själva ordet vegetarisk (nänä, inte samma sak som vegansk, jag vet, jag vet!) och i vilka sammanhang det används. Av förekommen anledning (dvs. närståendes matval och ungefär alla medier hela tiden) blir jag mer och mer nyfiken på när det används och när det inte används. Kan någon undersöka det här och rapportera?

Är det ett sätt att positionera sig om man uppdaterar sitt flöde med ”här är min vegetariska lunch” jämfört med ”här är min lunch”? Såklart är både och en sorts positionering, men jag är intresserad av anledningarna till att man skriver ut eller inte skriver ut ”vegetarisk”. Jag tycker alltså att både och går för sig, men har det här som ett av mina (vegetariska) tuggben i huvudet.

Kan valet handla om hur vanligt eller ovanligt det är att man äter vegetariskt? Klart jag vill berätta det om det är en prestation eller en ny upplevelse. Eller såklart om jag vill tipsa andra om en maträtt jag har beställt på restaurang. Fast handlar det mest om att något som förväntas vara animaliskt inte är det, och så vill jag berätta det? ”Vegetarisk kebab, minsann!”. Är det mer i samband med lite lyxigare mat som man gärna nämner det? Eller alltid, rakt av? ”Till lunch åt jag vegetarisk havregrynsgröt och en lakto-vegetarisk smörgås med ost”?

Jånä, jag har för mig att tuggbenet fick sin början då jag någonstans fick frågan hur många gånger per vecka jag eller möjligen hela familjen äter vegetariskt. För det första så minns jag ju inte vad jag åt för tre timmar sedan, så att överblicka en hel vecka går inte utan förberedelse. För det andra så kom jag på att jag sällan till vardags delar in maten på det sättet. Jag tänker inte ”nu äter vi vegetariskt” då vi äter falafel eller havregrynsgröt. Vi äter ju bara och tänker sällan på vad som inte ingår.

Kan det handla om vad som är normen och vad som är undantaget? Att man skriver ut ”vegetarisk” då man inte själv ser det som sin (eller sina läsares?) norm? Lite som att fotboll är herrfotboll och damfotboll är damfotboll?

Språkvetare som står i beråd att skriva magisteruppsats, ta reda på det här! Och gör sedan en jämförande studie för att kolla hur ordet används om fem år (dvs. i er doktorsavhandling). Tack!