För lite mer än ett år sedan fyllde jag 40 år och erhöll bl.a. pengar att spendera som jag vill. En längre tid nu har jag vetat vad det är jag vill ha och i dag (med + 11 grader på utetermometern) gjorde jag slag i saken. Tam-ta-daa:

image

Ja, jag köpte ju fler glas än ett och ja, jag kommer att låta andra dricka ur dem också även om det är min födelsedagspresent. Eller åtminstone kanske de får se på.

Iittalas kastehelmi-glas tilltalar mig något oerhört, så där så jag vill titta på dem och hålla dem i handen resten av livet. Så är det med vissa saker. Tack och lov händer det inte så ofta att jag hittar något som är lika mitt i prick, för det skulle ruinera mig (plus att det skulle bli ganska opraktiskt att hålla händerna på alla underbara saker resten av livet).

För tolv-tretton år sedan råkade jag gå förbi Arabias Lumi-kaffekoppar på Stockmann och var fast. Jag var bestämd mot mig själv och skulle absolut inte köpa dem eftersom vi hade gott om koppar. Men varje gång jag var i Helsingfors var jag på Stockmann och hälsade på ”mina” muggar, strök över räfflorna och tittade från alla håll, försökte avgöra om räfflorna var svagt, svagt gråblå eller om det bara var ljus och skugga som spelade mig ett spratt (det vet jag inte än).image

Tack och lov kom min sambo och jag på att vi skulle gifta oss 2005 och plötsligt fick vi en hel kaffeservis i Lumi. Senare har vi fått större muggar också. Nu smeker jag inte servisen varje dag, men jag är fortfarande väldigt förtjust i den och skulle gärna utöka med flata tallrikar. (Jag överväger ett större gräl här snart så jag kan kasta sönder de repiga och fula vardagstallrikarna…. visst får man belöna sig med nya tallrikar om man faktiskt gör det?)

Tapeter är något annat som kan få mig fullkomligt på fall, men det är opraktiskt att älska så många olika tapeter, så jag får helt enkelt blunda och tänka bort att de existerar utan att finnas i mitt hem. Ibland har jag övervägt att köpa en rulle bara för att kunna ta fram och titta här hemma, men, tja, det kan eventuellt verka lite extremt.

Som jag har nämnt här har jag synestesi, dvs. mina sinnen går lite i kors så att jag ser färger då jag tänker på bokstäver och ord och föreställer mig år, månader veckor och andra tidsförlopp som något som har form. Jag är med i en sluten Facebookgrupp där jag hela tiden lär mig mera om synestesi och nu har jag börjat misstänka att det här med hur jag upplever mönster, former och färger kan ha något med min synestesi att göra, dvs. att jag upplever en starkare attraktion än många andra då något föremål är en riktig jackpot för mig, t.ex. om form, mönster och färg och kombinationerna av dessa tilltalar mig.

Nu får jag det att låta som om jag är en fantastisk inredningsguru eller liknande som liksom känner och inreder med alla sinnen, men tyvärr fungerar det inte alls så. Snarare tror jag att min galenskap ligger mig i fatet när det gäller stil och inredning. Det finns inget som säger att de saker jag fastnar för passar bra ihop. Snarare är det så att jag samlar på mig enskilda föremål utan att fundera på om de passar ihop, bara för att jag dras så starkt till jackpot-föremålen.

Men, tja, så länge jag får ha några jackpot-föremål att kela med så struntar jag faktiskt i om de passar ihop eller inte. (Och än så länge bryr sig ingen annan i bostaden.)

Annonser