”Jag har en idé!” är något jag yttrar ofta så här års. Tusen idéer är ett säkert tecken på vår och sommar. Det tar i regel tre-fyra sekunder innan maken hummar för att bekräfta att han hört mig och jag misstänker att han använder dessa sekunder till att ta ett djupt andetag, bita sig i tungan eller be en liten bön. Eller alltihop på en gång.

Jag behöver rita för att kunna förklara mina mer handfasta idéer. Ofta förklarar jag för mig själv genom att rita, utan att någon annan behöver förstå. Det här resulterar i en ansenlig mängd papperslappar som jag inte håller reda på och som är obegripliga för alla andra, men det är ju så kul att rita idéer!

För någon vecka sedan köpte jag en riktigt bra app som jag har börjat använda för mitt idéklottrande: Inkflow plus. Helt osponsorerad reklam, men hör av er om ni vill sända pengar så kan jag ge mer ingående beskrivningar av hur roligt jag har med den appen.

Jag skriver och ritar med skärmpenna, byter färger, klipper ut och flyttar runt och roar mig storligen. Tricket är att zooma in så man kan skriva ordentligt och dra precisa linjer. Eller så struntar man i det och klottrar och skissar grovt. Ett annat trick är att göra det här utan några som helst konstnärsambitioner.

Jag tror att mycket av mitt idéklotter i framtiden kommer att ritas på skärm.

Här nedan delar av ett klotter jag gjorde i appen i förrgår. Det hela började från ”Hur ens försöka odla något i närheten av hönsen?”. Sedan kom jag ihåg de gamla fönstren i uthuset.

IMG_0265.JPG

I går skred jag till verket med skruvdragaren i högsta hugg. Blev inte helt klar, behöver sova lite på det här med hur det hela ska sitta ihop upptill. Har betänketid tills det slutar regna, bestämde jag.

Bli inte oroliga över de dubbla budskapen nu. Jag är medveten om att det här är en väldig kontrast till mitt inlägg om våra jorgubbsland och annat trädgårdselände, men det finns en naturlig förklaring: Så här års känns allt möjligt och jag planerar av hjärtans lust. Några idéer förverkligas och dem njuter jag av i ungefär en vecka innan jag tröttnar och slutar rensa, vattna och bry mig.

Jag har slutat skämmas över det här. Jag har kul så länge det varar och sedan är det inte värre än att jag kanske kommer på att något annat är roligare (stranden, cykelturer, böcker) och det som överlever skördar jag då/om andan faller på. Jämför med att som barn bygga koja. Det är roligast att planera och bygga, men sedan behövs en bra lekidé för att man ska vilja fortsätta hålla på med kojan efter att den är färdig. Många färdiga kojor glöms bort två dagar efter att de är klara.

Mina kojbyggen lär ju inte bli färre nu då jag kan inleda med att klottra ner idéerna i färg. Risken för övergivna idéer ökar förstås, men klottrandet har ju blivit ännu roligare nu och det är väl ändå huvudsaken. Väl?

Annonser