Jag skrev just ett halvt blogginlägg där jag på femton rader lyckades trassla in mig så till den milda grad att jag inte ens kunde radera eländet, utan var tvungen att spara det som ett utkast. En stjärnklar fredagkväll ska jag läsa det igen och kolla om jag menade det jag skrev, inte menade det jag skrev, skrev det jag inte menade eller inte skrev det jag menade.

Det får bli några spridda iakttagelser i stället.

a) Jag har läst min egen blogg och hittat flera skrivfel. Oftast skriver jag inlägg på telefonen och det är verkligen inget som främjar språket på något sätt alls. Efter överläggningar med mig själv har vi kommit fram till att jag inte kommer att gå tillbaka och korrigera felen. Så är det nu bara.

b) Mina ögon håller på att bli gamla. Jag märkte en tydlig förändring månaderna innan jag fyllde 40. Under året som gått har läget stabiliserat sig, men nu börjar det gå utför igen. Tack och lov kan man ha roligt med sina ålderstigna ögon. Mitt högsta ögonrelaterade nöje är att slötitta på Facebook sent på kvällarna. Så gott som varje kväll tittar jag fel på vem som har lagt upp vilken bild och vem som har skrivit vad. Det är som om det finns ett parallellt universum som öppnar sig för mig i små glimtar kvällstid. Jag kan sitta och undra hur det kommer sig att X helt plötsligt skriver en massa om hästar eller varför jag aldrig har förstått att Y och Z känner varandra.

Sedan då jag tittar närmare så inser jag ju att det inte är så att 80 % av mina Fb-vänner plötsligt har börjat med nya intressen eller skaffat nya bekanta, utan det är helt enkelt jag som inte har sett namnen ordentligt och börjat tro att världen har blivit galen. I själva verket har X inte alls skrivit något om hästar, utan det var en annan med samma färger i sin profilbild. Och Y och Z känner såklart varandra för då jag tittar närmare efter är de ju gifta.

c) Mitt fria huvudstående har inte alls avancerat sedan jag började kunna stå på huvudet med stöd. Jag har en massa låsningar och konstigheter som borde mjukas upp innan jag vågar fortsätta mina övningar och jag ids inte börja bråka med dem nu. Sannolikt blir det värre innan det blir bättre då jag väl tar itu med dem (läs: kontaktar folk som vet och låter dem ta itu med dem), så jag väntar tills jag inte har så mycket inbokat.

Åhå, vad det här blev eländigt. Jag gör skrivfel, mina ögon är gamla och jag vågar inte stå på huvudet mer innan någon har besiktigat min kropp. Fast på riktigt finns det väldigt många bra saker i livet också. Katter, höns, apelsinblom, bra bläckpennor och öppet vatten.

 

 

Annonser