Jag har i några dagar nu gått och drömt om ett litet krypin någonstans där jag kan gömma mig för världen och bara vara. Visserligen bor vi ju redan på landet, men det räcker liksom inte riktigt till alla gånger. Ibland behöver man helt enkelt komma ännu längre bort, leva spartanskt och naturnära. Uttryck som ”jag ville sjunka genom jorden” eller ”jag önskade att jag skulle uppslukas av marken” eller ”nu flyttar jag ut i skogen” vittnar ju om att man gärna söker sig nära naturen t.ex. för att undvika eller mildra jobbiga situationer.

Det var sålunda med höga förväntningar vi gick på bostadsvisning i dag. Skulle det klaffa? Skulle fritidsbostaden motsvara förväntningarna? Det kan ju vara lite knepigt att eventuellt ta över något som någon annan har valt och inrett, men med lite fantasi kan man ju faktiskt se potential och föreställa sig hur man småningom kan sätta sin egen prägel på objektet.

Det här objektet har stått obebott en längre tid, men är i fint skick. Jag kan väl säga så mycket som att vi inte blev besvikna. Stället har minsann potential. Vi får fundera ett tag till och eventuellt tar jag kontakt med ägaren och frågar om jag kan få bo på prov några veckor.

Fasaden går i jordnära färger, entrén har en ovanligt kreativ lörning och grovingången är charmigt utmanande.

grotta4
Den dramatiska men jordnära exteriören
grotta1
Jag var såld redan då jag såg huvudentrén.
grotta2
Gästerna stannar automatiskt till i vestibulen, hänförda över den mysiga skymningen i biblioteket.
grotta3
Till skillnad från den pampiga huvudentrén är grovingången diskret men solid.
Annonser